torsdag 25 september 2008

Fan vad jag hatar Johnny Cash's version av Hurt. Mest för att han är en ful gubbe, men också för att låten låter skit när han gör den. Bara strömlinjeformad, radiovänlig och tråkig. Inte alls suggestiv och ångestfylld som Trent's original.

Jag vet inte allt för mycket om Trents tid som missbrukare, men efter att ha läst Johnny Cash's självbiografi (den senaste) kan jag ju inte påstå att han levde i något tungt missbruk. Han gillade att käka sina till stor del lagligt utskrivna Ritalintabletter, sedan gick han vilse i en grotta och kom ut som en ny man. Jag undrar om inte just det är en liknelse, men det skulle inte heller förvåna mig om han faktiskt kröp in i den där jävla grottan.

Nej, nu ska jag ladda hem The Downward Spiral och skråla med i refrängen till Heresy;

Your god is dead
and no one cares
If there is a hell
I'll see you there

Inga kommentarer: