Nu sitter jag här, iförd korta shorts och ett långt linne. En ganska solid outfit, alltså. Kom just att tänka på hur mycket jag avskyr anglifieringen av det svenska språket. Normalt drar jag mig väldigt mycket för att använda engelska ord och direktöversatta uttryck, åtminstone i skrift.

Egentligen borde jag ringa och boka tatueringstid, men jag avskyr telefoner. Jag skulle inte ha några som helst problem att gå in dit och boka tid, men just att ringa tar emot. Jag avskyr det verkligen mer än allt annat, vilket blir ett stort problem då man ofta förväntas våga sköta saker och ting per telefon. Att betala 60 kronor för att åka till Luleå och boka tid känns också det jobbigt. Fast mer på ett fysiskt plan.

En gång köpte jag pizza en familjepizza på Hawaii. När jag kom hem till Amanda märkte vi att vi fått en pizza MED skinka. Helvetet bröt loss och jag blev tvungen att ringa och klaga och be om en ny. Det är en milstolpe i mitt liv.

Idag funderar jag på att ta en promenad med Buster. Säg till om ni vill göra mig sällskap.